En bit fattas..

Även om allt e bra igen min vän så känns fortfarande något i hjärtat som gör ont..

Det är inte du.. Inga andra heller..

Men det gör ont.. Jag vill gråta.. Hur ska jag kunna? Hur ska jag kunna gråta när mina läppar bara ler. När fasaden är så fastnaglad att jag inte vet hur man ska uttrycka sig något mer..

Vad har hänt? Är det ensamhet? Är det ångest eller någon slags stress som dödar mitt inre i just detta tillfälle......

Hur ska jag någonsin kunna erkänna mig själv? När jag ser mig i spegeln... Det enda jag ser är fulhet. Vad har jag blivit? Ett monster?

Det värker i bröstet..

Jag känner bara ensamhet..

En smärtsam saknad.

En längtan efter något..

Vad är det jag inte ser.......?